JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Vanliga frågor

Här kan du hitta svaren på några av de vanligaste frågorna som kommer in till domstolen.

Förvaltningsrätten ger inga juridiska råd

Tänk på att förvaltningsrätten inte kan ge juridisk rådgivning. Det är viktigt att förvaltningsrätten är objektiv och opartisk, och vi talar alltså inte om hur en viss lag ska tillämpas eller hur en juridisk process bör läggas upp.

 


Ett överklagande ska vara skriftligt och innehålla följande uppgifter:

*namn

*personnummer eller organisationsnummer samt kontaktuppgifter

*vilket beslut som överklagas

*yrkande (dvs. vilken ändring som man begär)

*grunden för yrkandet (dvs. vilka omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet)

*om överklagandet skrivits av ett ombud så ska det framgå

Det kostar ingenting att överklaga ett beslut till förvaltningsrätten. Om en enskild part vill anlita ett juridiskt ombud får han eller hon normalt själv stå för sådana kostnader. I vissa fall kan rättshjälp beviljas men det är sällsynt att förutsättningarna för rättshjälp är uppfyllda i mål i förvaltningsrätten. Detta hänger samman med att förvaltningsrätten har ett relativt stort ansvar för målens utredning, vilket minskar den enskildes behov av juridisk hjälp. Det vanligaste är därför att den som överklagar till förvaltningsrätten för sin egen talan.

 

I de mål där offentligt biträde förordnas (främst mål som rör olika typer av tvångsvård) står staten för kostnader för biträdet.

Handläggningstiderna varierar och påverkas bl.a. av hur lång tid det tar att bereda målet. Förvaltningsrätten strävar hela tiden efter att förkorta handläggningstiderna. Domstolens målsättning är att de flesta mål ska avgöras inom sex månader. Detta kan dock variera och handläggningstiden kan vara både längre och kortare än så.

För närmare information om vissa vanliga måltyper, se rubriken Handläggningstider i menyn till vänster.

När ett beslut av en myndighet överklagas till förvaltningsrätten ska myndighetens beslut och de handlingar som legat till grund för beslutet skickas till förvaltningsrätten. Det material du själv skickat in till beslutsmyndigheten, och som rör det överklagade beslutet, följer alltså med när ärendet skickas över till förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten har ett ansvar för att målet blir tillräckligt utrett. Parterna (du som överklagar och myndigheten som fattat det överklagade beslutet) förväntas dock i stor omfattning själva åberopa de omständigheter och den bevisning som de anser tala för sin sak. Det är normalt upp till parterna själva att skicka in det underlaget till förvaltningsrätten.

Förvaltningsrättens handläggning är oftast enbart skriftlig. De flesta mål avgörs vid ett sammanträde, då endast juristdomaren, de tre nämndemännen och den handläggare som föredrar målet närvarar. Det finns en möjlighet att begära muntlig förhandling och om du begär muntlig förhandling bör du berätta varför du vill att en sådan ska hållas. Du får dock inte heller då närvara vid den efterföljande överläggningen då rätten diskuterar målet och kommer fram till sitt beslut.

Utgångspunkten är att en muntlig förhandling hålls i Umeå men om någon part får mycket lång resväg kan deltagande även ske via videolänk.

 

Om du som part kallats till en muntlig förhandling, och i samband med den haft vissa kostnader för resa och uppehälle, kan man ibland få ersättning av domstolen. Vittnen kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst, resa och uppehälle.

 

Har du frågor kring detta kan du kontakta domstolen.

Om du är missnöjd med förvaltningsrättens avgörande kan det överklagas till Kammarrätten i Sundsvall. Av överklagandet ska framgå vad du är missnöjd med och på vilket sätt du vill att domen eller beslutet ska ändras. Observera att överklagandet ska lämnas/skickas till Förvaltningsrätten i Umeå.



Senast ändrad: 2017-11-20